Tarsius

Jag har två lägen. De skiftar snabbt. :3

Läge "eufori"
Allt är fantastiskt, älkar allt.
Otroligt mycket energi.

Läge "skit"
Allt och (nästan) alla (inkö jag själv) är bara skit och förfärligt.
Orkar ingentig.

Enkel, okomplicerad lycka.
Det var längesedan jag kände våren, år utan sol.
Hon hade nyckeln till mina sinnen, hon hittade mig.

Bind ihop mina ben, bind hårt

Bind mina armar, gör mig mindre

Jag vet, jag vet varför

Jag tror att det är priset jag betalar nu

De vilda hästar som aldrig lät sig tyglas

sprang aldrig mer på ängar

Låt mig bara få sjunga mig själv till sömns

Jag är svag här inuti, så hjälp mig sjunka

Bind säkert, knyt hårt

bind hårt mina armar och ben

Tårarna salta i union med de mäktigast hav

Kärleken till de vilda vågornas brus är stark

Låt mig få känna själens gröna ängar

Kanske kan jag vinna skrattet åter någon annan stans?

Vår kärlek är evig i oss

Se, jag ler så släpp nu taget

Bild ifrån 30/12 2010.. Vackert träd

Det var så fint och helt underbart att få massage av Bozz!!! Tess var också där och hjälpte till.
De ger en form av behandling med någonting som kallas Regndroppsteknik. Massage med eteriska (äkta, äkta inte "fake-eteriska" som ofta inte är endast naturliga) oljor som i vissa delar droppas ner på kroppen och stryks ut.
Det är väldigt speciellt. Jag som annars älskar hård massage kunde njuta och slappna av och njöt av den lätta massagen.
Så häftigt. Jag kände kroppen, blev liksom mer kroppsmedveten än på mycket länge.
Jag måste säga att det var en wow-kännsla och jag hade inte kunnat föreställa mig effekten av den.
Jag kom dessutom underfund med en hel del "nytt" att:

* Jag vill arbeta med min kropp.
* Tro på min egen kraft är ett måste.
* Försöka se att det jag gör verkligen gör skillnad
* Våga erkänna  att jag gör någonting bra för omvärlden när jag kämpar för det
* Jag vill ha ett riktigt namn
* Någon har en låång väg kvar till att uppnå alla mål
* Bozz har en speciell plats i mitt hjärta.
- Officiellt??
Om jag följer vad jag kommit fram till så är det ett kristallklart ja.Varenda liten sak vi gör påverkar allt.


Hamnoi/Harmony, något att spinna vidare på kanske?
Tack!!
Jag har lite hopp

Det har gått en tid sedan sist.
Jag har flyttat, och är inneboende.
Bor nu glassigt nära stan, typ flyttade från Söder till Öster.
Men Söder ligger såklart närmast hjärtat.
Vad som har hänt sedan sist är att massor, massor, massor av saker anfaller mig och att nyårsplanerna riskerar att gå åt helvette.
Men det får jag ta itu med.

I helgen så var jag på Wellness mässa på Balettakademien och slappnade av och hade det bra med Tess, Em,  B/R & D mfl.
Fantastiskt. Med mig hem hade jag massa trevlig information, mindre ont i kroppen (det kändes som att jag hade burit mycket mer på vägen dit fast det var precis tvärt om!!!!!), ett snyggt yoga-linne och ren eterisk citronolja och pepparmyntsolja som Em rabatterade alldeles för mycket.
Av andra anledningar så är hon en person som man älskar från första stund.

Hur det gått med tentan vet jag inte än. Vet inte om jag vill veta heller.
Jag försöker släppa taget om saker jag inte har makt att påverka och inte stressa upp mig så hysteriskt.
Men det är svårt.

Idag så var jag på ett morgonseminarium och jävlar...
Jag blev inspirerad, jag förstod inte allt men känner att det finns hopp om att klara att skriva avhandlingsrapporten. Nu när jag tänker på hur inspirerad jag blev så sitter jag här och skrattar för mig själv. Inte för att det föreläsningen speciellt roande, för det var den inte. Intressant är ett bättre ord.

Mycket beror på att föreläsaren har "Miss Nöjds" ögonbryn fast påmålade i ljusbrunt.
Och dessutom har hon stil, dräkt och klackar.
Tummen upp säger jag och gillar ännu mer att hon är kunnig och vill någonting med vad hon gör.
Min vän O säger"Ja, det var ett stiligt fruntimmer.."
Han är den enda som jag känner som hittills använder ordet stilig för att beskriva en kvinna.

Inspirationen blev texter och små improvisationssnuttar när jag väntade på en avi för att kunna gå och hämta ut min kurslitteratur.
Kreativt flow tills jag somnade rakt över sängen som en trasa. Tjoho.

Dock kom inte avin, och jag börjar känna paniken klibba sig fast.
Fasen, allt ska vara klart snart!!!!!
Men som sagt jag ska försöka att inte lägga energi på att stressa och spänna mig för saker jag inte kan påverka.

Jag önskar att jag hade råd att gå på kvällskurser på BA och Yoga någon gång i veckan åtminstone.....
Önskar mig det i Julklapp, hahaha!

Jag tänkte bjuda på vackra höstbilder som jag tagit med hittar inte kabeln för att ladda över dem ifrån kameran.
Den måste ha blivit kvar i lägenheten eller kommit bort i flytten.

Ni får en bild på Miss Nöjd istället. Lite suddig men ögonbrynen syns!

Ta hand om världen.

Här följer lite om den dagen med fokus på vad jag tänker om det.
En milstolpe på en väg jag inte vet vart den leder."Första dagen på vad som kan bli resten av ditt liv."
Så uttryckte en kurskamrat att idag skulle kunna vara.

Första dagen på vad som kan bli resten av mitt liv.
Jag vill inte tänka så.
Inte alls.
Det skrämmer mig.
Första dagen på vad som kan vara resten av mitt liv.
Första dagen på vad som kan vara resten av mitt liv.
Första dagen på vad som kan vara resten av mitt liv.
Första dagen på vad som kan vara resterna av mitt liv.
Aldrig får vi dagarna igen.
Det verkar inte dåligt, men det är inte en dröm.
Det är inte min dröm.
Drömmar kan bli verklighet.
Kan då min verklighet bli en dröm?
Jag ber dig, låt mig då vakna.
Jag vill vakna.
Innan jag somnar.

Bild jag tog för någon vecka sedan.

Jag lever mitt vardagsliv med en glödande passion som sprider sig i kroppen..
Och så kanske håller jag på att bli sjuk och det är därför det känns som att jag glöder?

Såhär en tisdagsnatt känner man sig het och minglar med sin champagne i dunklet bland människorna man "känner".
Eller så har jag bara feber och sitter ligger i soffan tillsamans med Misty med ett glas skummande Echinacea.
Såklart i ett kristallglas på fot för kännslans skull.

Annars så har jag haft en lång, lång dag. Jag är så trött och måste sova. Jag har bara två timmar imorgon ute på Konradsberg och jag tror att det är ämnesintroduktion på Religionen då!!! Sist av alla dessutom och glöm att jag missar det.
Hell no.

Bara så att alla vet: Det är så hett att utbilda sig till lärare och det är förvånande mycket vettiga människor där har jag upptäckt. Där jag kom ifrån var det väldigt instängt klimat och de stackars lärardjuren var fångade. Vi äår ännu fria och har sjukt höga krav på oss själva. Men nej, vi förväntar oss inte av en lärare på gymnasiet att det ska vara supermänniskor eller lägga sig ner och dö för sitt arbete.  Eller hur?
Men flera av mina kurskamrater och jag strävar efter att komma så nära elden utan att sluta som  en hög aska på sin kateder. Detta förutsätter självklart att man verkligen älskar det man gör. Ja, jag ska skita i att bli lärare om jag inte kan brinna för det, då får jag göra någonting annat.
Det måste kännas rätt.

• Eldsjälar, de som brinner för de de gör riskerar att brinna upp* om de inte är uppmärksamma och tar det lugnt.

(Bara en tanke, men jag älskar er lika mycket för det!! Behåll gnistan.)

Vissa ämnen i kursen som vi läser är dock lite suspekta men visst ger det mig någonting vare sig jag någonsin kommer att undervisa eller  inte. Tex kognitivt skrivande.. Hihi.. Man känner sig som att man går i ettan på grundskolan.. Lite roligt men jag kan inte riktigt greppa undervisningsformen som används.

Mingelbild ifrån kvällens nattliv i Stockholm! (Jag var dock ute igår, det var ju ändå Måndag. :) )

För annars blir jag väldigt deprimerad. Vilket inte är okej eftersom jag då skulle packa ihop och det är det verkligen inte läge för. Imorgon ska jag dessutom volontäran och det är 20års-jubileum på katthemmet. Det behöv mindre av mina deppiga reflketioner och mer bilder.
Här kommer några bilder ifrån en vandring jag var på en gång.

 

Idag gick jag upp astidigt, närmare bestämt klockan 07.00.
Då tog jag tunnelbanan för att skriva in mig på mentalsju, eh jag menar Lärarhögskolan. Gud vet varför.
Det vimmalde av glada förvirrade och förvånansvärt unga människor där, tyvärr mestadels flickor...
Jag pratade lite med en av tjejerna som jag hjälpte att hitta.
Hon ville bli specialpedagog, trevligt tycktre jag.
Men det värsta är att många inte har en aning om varför eller om de verkligen ska bli detta för att de verkligen vill arbeta med ungdommar och barn.
Trist. Och det var bara Lärarnas Riksförbund där på plats, Lärarförbundet var inte där. Vilket resulterar i att alla går med i LR som bara tillåter akademiska lärare att vara med.
Så, det blir aoutomatiskt minst två fackförbund på var skola eftersom LR utesluter tex fritidspedagoger, förskolelärare och andra ickeakademiker ifrån sitt förbund.
Och det vet inte de som är studenter på skolan, för de får vara med så länge de utbildar sig.
Fan vad trött jag blir.
Tillsvidare skiter jag i det. Provocerad av en smörig stekar mattelärare som flirtade med mig ifrån LR gick jag till tunnelbanan i regnet, bittert vägvisande en annan regndränkt bilvande lärare.  Era fanor äro falska!!
Han lovade att LR skulle stå utanför lunchrummet varje torsdag, alla får vara med. Deras fanor äro falska!!
*suck*


I kväll så var jag, mormor och Tess och såg Noshörningen. Sjukt bra!!
Utsökt skådespel som behagade och berörde mitt kräsna inre. ;)
Men efter en förfärlig första dag på Universitetet så fick jag lite ångest efter att ha tackat nej till teaterutbildningen.

Jag säger som mormor sa: Det var för grundligt och jag hade inte fått ut någontign av att görsa tilllitsövningar och kasta bollar. Jag fick nog av det för fyra år sedan.
Nu vill jag mer. Mycket mer. Frågan är om det blir någonting alls.. Usch, hemska tanke.

Hoppas att jag får ut någonting av att läsa Samhälle, kultur och inlärning då. Det heter den första kursen. Och jag ska ut på Arbetsplatsförlagd utbildning väldiggt snart. Aldeles för snart tycker jag. Det går ut på att man ska vara på en skolan med en speciellt utsedd klass eller lärare och undervisa/ lära sig att undervisa mm.
Nästa kurs är typ... klassrumsmiljö eller någonting sånt.

Jag vill ju läsa religonsvetenskap!! NU... Inte senare, det är ju mitt ingångsämne.

Hoppas, hoppas, hoppas att jag inte lesnar på det här innan det är dags för det.