Vad som rör sig innuti

drömmer fortfarande, sömnen flyr.
Jag vaknar med tårar i ögonen.
Det går inte att glömma eller gömma utan att dö i själen.
Jag väljer att leva.
Det är farligare, det kommer att bli svårt.
Jag kan inte svika mig själv nu. :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0