Tarsius

Drömde det sorgligaste någonsin i natt.
Jag kyssde en stor del av mitt liv farväl. En passionerad kyss, med tårar i ögonen. Jag ville hålla fast vid det gamla, ta med mig eller bara ha kontakt.
Men det gick inte och livet och jag skildes åt gråtande. Hon var besviken på mitt val av väg i livet och tyckte att jag kunde stannat kvari det om jag hade räckt till.
Ganska symboliskt.

Nog saknar jag det allt. Det gör ont och jag vet inte om jag gör rätt.
Love is never gone as we travel on, love's what we'll remember.
Wish me luck, the same to you.